Steg 3. Förankring skolans elever
Arbetet för en tobaksfri skoltid – att få en så tobaksfri skolmiljö och tid som det bara är möjligt är inte bara ett ansvar för personalen utan här måste också eleverna vara delaktiga. Utan elevernas medverkan kommer ni inte att nå någon framgång. Eleverna måste också känna till tobakspolicyn och ha förståelse för – Vad det är vi gör? Och varför vi gör det? Även hos eleverna måste ni därför lägga kraft på att förankra idén om tobaksfri skoltid.
Förslag på tillvägagångssätt
Alla elever
Klassföreståndare eller mentor presenterar och delar ut tobakspolicyn till klassen. Man är tydlig med att arbetet för en tobaksfri skoltid handlar om omtanke och att skolan vill vara ett stöd till sina elever att förbli tobaksfria. Tobaksbruk smittar och därför ska skolpersonal och elever tillsammans försöka få bort viruset (tobaken) från skolan. Klassföreståndaren bör då också betona att det här inte enbart är ett arbete som personalen har ansvar för och ska driva utan att alla – personal och elever – har en viktig roll att spela. INTE MINST de som brukar tobak, som kan göra stor skillnad genom att låta bli att synliggöra och bruka tobaksprodukter i skolan och under skoltid. De är på så sätt kanske de viktigaste aktörerna i det här arbetet. Kan de tänka sig att ställa upp på att befria skolan från tobak så gör de stor skillnad för sina skolkamrater. Viktigt är dock att betona, att även om skolans arbete nu fokuserar på en tobaksfri skoltid och att på så sätt ge de tobaksfria eleverna stöd att förbli tobaksfria, så kommer skolan naturligtvis även försöka hjälpa de tobaksbrukande elever som vill sluta.
När policyn är utdelad och den inledande presentationen är gjord av klassföreståndaren kan det vara bra att låta eleverna diskutera vad de just har fått höra och läsa i smågrupper. Här kan det vara läge att, liksom vi gjorde till personalgruppen, dela ut ett par frågeställningar att utgå från. Exempel på frågeställningar kan vara:
• Vad tycker ni om det här? Bra? Dåligt?
• Vilka svårigheter ser ni med arbetet för en tobaksfri skoltid?
• Vilka fördelar ser ni med arbetet för en tobaksfri skoltid?
• På vilket sätt kan ni elever vara delaktiga i arbetet för en tobaksfri skoltid? Vad skulle ni vilja göra?
Tobaksgruppen på skolan kan i förväg ha tagit fram underlag i form av tobakspolicyn, diskussionsfrågor och dokumentationsmall som varje klassföreståndare/ mentor får som stöd för denna insats.
Låt varje grupp dokumentera sina svar. Avrunda diskussionen med att alla grupper får presentera sina svar inför hela klassen. Samla in dokumentationen och vidarebefordra den sedan till tobaksgruppen, arbetsgruppen som leder arbetet för en tobaksfri skoltid på skolan. De kan då få en överblick huruvida alla klasser har fått informationen, om de har fått möjlighet att diskutera policyn samt vad som framkom i dessa diskussioner. Även här, liksom hos personalen, handlar det ju om att känna av temperaturen bland eleverna. Är de kvar i att se tobak som en ordningsfråga eller har de förstått att arbetet för en tobaksfri skoltid handlar om att skapa en skyddande och stödjande miljö och tid. Har de förstått att arbetet fokuserar på att stödja de tobaksfria eleverna till att förbli tobaksfria – inte jaga rökare och tvinga dem att sluta. Det är nämligen så fundamentalt viktigt att idén om tobaksfri skoltid hamnar rätt såväl hos personal som hos eleverna.
Feedbacken från klasserna kan naturligtvis bli olika. I de fall som tobaksgruppen tillsammans med klassföreståndaren/mentor märker att klassen inte hamnar rätt bör man lägga lite extra krut på att föra diskussionen vidare.
Elevernas förslag på vad de kan bidra med bör listas och återkopplas till klasserna. Samt att ni lägger in ett par av dessa förslag som insatser under processteg 4 och 5.
Brukarna
Det kan vara klokt och en bra ”investering” att lägga lite extra omsorg i förankringsarbetet på de elever som brukar tobak. Kan ni få med dem på arbetet att befria skolan som miljö och tid från tobak så kommer det få en stor betydelse.
På en någorlunda liten högstadieskola i Sverige så är antalet tobaksbrukande elever ganska få. Ibland handlar det om ett tiotal. Det kan då vara ganska lätt att samla dem, bjuda på en fika och berätta en gång till vad skolan vill uppnå med arbetet för en tobaksfri skoltid, varför man gör det. Berätta att de (tobaksbrukande eleverna) är kanske de viktigaste personerna i det här arbetet. De kan göra stor skillnad. Och slutligen säg att ni behöver deras hjälp och att ni verkligen skulle uppskatta om de ställde sig bakom det här. Säg också att om någon av dem vill ha hjälp att sluta – så ska ni försöka stödja dem i det. Säg också att ni kommer vilja träffa dem igen om några veckor för att höra hur det går och vad de tänker kring arbetet. Det finns ett symbolvärde i om rektor håller i det här samtalet, men man kan också fundera över om det finns någon i skolpersonalen som har en extra bra relation till den här gruppen elever. Någon som kan, så att säga, investera sin relation i det här. Den kanske i så fall ska ta det här mötet, ensam eller tillsammans med rektor.
På en stor gymnasieskola kan det vara betydligt fler tobaksbrukande elever – även om de fortfarande alltid är i klar minoritet av den totala elevmängden, vilket är viktigt att komma ihåg. Men det kan ju då vara svårt att träffa dem i en grupp. Då kanske det här samtalet ska hållas av respektive mentor – med sin klass tobaksbrukare. Men målsättningen med samtalet ska vara samma – att på ett respektfullt sätt bjuda in de tobaksbrukande eleverna att delta i arbetet som viktiga medaktörer. Ni ska i det här läget be dem om hjälp. Och gör de det ska ni ge positiv feedback och beröm till dem.
De som gör det ändå
Även om det här inkluderande förhållningssättet till de tobaksbrukande eleverna har visat sig vara mer framgångsrikt än det exkluderande som bygger på ordningsregler, tillsägningar och konsekvenser, så kommer det fortfarande hända att någon eller några bryter mot överenskommelsen om att inte synliggöra och bruka tobak i skolan och under skoltid. Då måste vi reagera, men reaktionen ska i första hand utformas som en påminnelse och inte en tillsägelse. Man ska göra sitt bästa för att dessa möten inte ska bli konflikter eller någon form av maktkamp. Därför ska man i första hand påminna den man ser bruka tobak om att vi strävar efter en helt tobaksfri skolmiljö och tid. Och att den som brukar tobak är särskilt viktig i det arbetet och kan göra stor skillnad. Vi behöver din hjälp, var med oss i arbetet, använd inte tobak under skoltid. När vi använder oss av det här förhållningssättet – påminnelse istället för tillsägelse – så blir det sällan en konflikt utan de flesta tobaksbrukarna brukar svara – ja, just det och ta bort tobaken.
Använder man denna strategi under längre tid och i övrigt är tydlig med hur man ser på tobaksfrågan, så kommer samtalsklimatet och inställningen till tobak i skolan sakta förändras. Att skolan ska vara befriad från tobak kommer inte att vara något konstigt utan en norm som de flesta accepterar och ställer upp på. Ungefär som vi numera är överens om att vi inte röker inne på arbetsplatser eller på restauranger längre. Att ställa sig och röka eller demonstrativt ta upp snusdosan och stoppa in en prilla under skoltid är nu inte längre en rebellisk handling – vilket det är så länge man uppfattar att man bryter mot ett förbud – utan en osolidarisk handling. Alla har bjudits in att vara en del i skolans överenskommelse, i skolans ambition att skapa en skyddande och stödjande tobaksfri skola och skoltid. De flesta brukar i slutändan välja att vara solidariska med den idén.
För att reaktionen ska bli bra, en påminnelse, och densamma oavsett vem som upptäcker tobaksbruk eller tobaksprodukter under skoltid, kan man på skolan ta fram en kort text om hur ni gör och vad ni säger vid upptäckt av tobaksbruk eller tobaksprodukter under skoltid. Det brukar vara en trygghet för många som kanske upplever det svårt eller till och med obehagligt att ”säga till”.
