Steg 1. Tobakspolicy
Tobakspolicyn ska vara utgångspunkten för skolans tobaksförebyggande arbete. Det är den som beskriver hur ni ser på tobaksfrågan, hur ni vill arbeta med den, vad ni vill uppnå med ert arbete. Policyn är en mycket viktig del i det tobaksförebyggande arbetet i skolan. De flesta skolor i Sverige har någon form av tobakspolicy. Det förväntas man ha och kunna uppvisa vid förfrågan. Men handen på hjärtat hur väl känd och levande är er tobakspolicy bland lärare, elever och föräldrar? Är det ett engagerande och visionärt dokument som diskuteras, omsätts i praktiken och faktiskt har betydelse för hur ni förhåller er till tobak? En policy som inte är känd, inte väcker engagemang och inte omsätts i daglig verksamhet är naturligtvis helt meningslös. Och forskning har visat att vad som kan beskrivas som en traditionell tobakspolicy inte har någon effekt gällande elevernas tobaksbruk. Så låt oss titta lite närmare på tobakspolicyn och dess innehåll. Hur kan vi skapa en policy som faktiskt får betydelse för skolans verksamhet och i förlängningen också bidrar till att färre elever brukar tobak?
När policy är lika med regler och konsekvenser
Ordet policy känns för många inte speciellt engagerande eller visionärt. Det för tankarna till något dammigt dokument som ligger på någon hylla någonstans. Något man kanske vet finns, men som inte riktigt lever i verksamheten. En policy utformas ofta som ett antal regler med vidhängande handlingsplan som beskriver vad som skall göras om det bryts mot dessa regler. Idag så är tobak för de flesta skolor en ordningsfråga. Det innebär att arbetet i många fall inriktas på att efterleva det lagstadgade förbudet mot rökning på skolgården. Och många skolor har därför en klassisk
tobakspolicy. Som behandlar just rökförbudet på
skolans område samt konsekvenser om man bryter
mot förbudet.
Inte hållbart och inte förebyggande
Men att hantera tobaken i skolan som en ordningsfråga har visat sig fungera dåligt. Det tobaksförebyggande arbetet inskränker sig då ofta till att jaga rökare och försöka tvinga dem att fimpa alternativt avlägsna sig från skolans område. Lärare och annan skolpersonal blir någon form av ”rökpoliser” som ska förhindra rökning på skolans område. Det här leder inte sällan till konflikter. Såväl mellan skolpersonal och elever som mellan kollegor. Vilket gör att tobaksfrågan kan bli en mycket infekterad fråga på skolan, svår att få engagemang och förståelse för – Varför ska vi lägga tid på att göra det här? Ingår det verkligen i mitt och skolans uppdrag?
Att förflytta rökande elever och vuxna ett par meter utanför skolans område, eller på andra sidan gatan, är inte att förebygga tobaksbruk. Att man dessutom inte räknar in tobaksprodukten snus gör hela upplägget än mer ologiskt.
Så att förhålla sig till tobak i skolan som en ordningsfråga och områdesfråga är inte hållbart. Det fungerar inte, det väcker inget engagemang och framförallt vi får inte de resultat vi vill ha – fler tobaksfria barn och ungdomar.
Exkluderande
Ytterligare ett problem med det förhållningssättet är att det exkluderar tobaksbrukande elever och personal. Tobaksbrukarna blir ”problemet som ska lösas”, vilket gör det mycket svårt att få med dem på idén om den tobaksfria skolan. Att det dessutom ofta uppfattas som att man, skolan i det här fallet, är inne och petar i min personliga integritet – de ska tvinga mig att sluta – kan väcka rebellen i de flesta. I vissa fall går det så långt att även tobaksfria elever och personal tycker att skolan ska väl inte lägga sig i om man röker eller inte. Det blir då en rebellisk- och frihetshandling att röka på skolgården och under skoltid. ”Jag röker väl om jag vill. Jag tänker minsann inte ge vika för det här jädra förbudssamhället.” Som ni märker så hamnar såväl fokus som diskussionen helt fel.
En mental förflyttning – tobak en skyddsfråga
Det första ni måste göra är därför en mental förflyttning. Ni måste se på tobak i skolan som en skyddsfråga i stället för en ordningsfråga. Förflytta fokus från de fåtal tobaksbrukande elever till den klara majoritet elever som är tobaksfria. På en vanlig högstadieskola i Sverige är mer än 90% av eleverna tobaksfria. Och mer än 85% av de som kommer första dagen till gymnasieskolan är tobaksfria. Men vi vet att tobak smittar. Vad kan ni göra för att skolan ska vara ett stöd till tobaksfria elever? Hur undviker ni att skolan blir en miljö och tid som genererar tobaksbruk?
Tobaksfri skoltid – en målbild
Och svaret är att skolan ska sträva efter att vara en miljö och tid där tobaksprodukter i allt mindre utsträckning brukas eller synliggörs. Den långsiktiga målsättningen bör vara att våra barn och unga ska erbjudas en skoltid helt befriad från tobaksprodukter och tobaksbruk. Observera att det vi pratar om här är en målbild och inte ett faktiskt tillstånd. Målbilden tobaksfri skoltid är jämförbar med nollvisionen i trafiken – genom att bygga allt säkrare bilar och vägar strävar vi efter att ingen ska dö eller bli illa skadad i trafiken. Det händer fortfarande olyckor i trafiken, men vi fortsätter vårt arbete för en ökad trafiksäkerhet. Jämförbart är också den mer skolnära målbilden att alla elever ska nå måluppfyllelse. Det gör inte alla elever idag – men vi fortsätter att arbeta mot det målet i den svenska skolan.
Vi försöker utveckla arbetssätt, stöd och pedagogik så att allt fler ska nå målen. På samma sätt ska vi alltså se på målbilden om tobaksfri skoltid. Att ni uttalar målet och påbörjar arbetet för en tobaksfri skoltid innebär inte att er skola kommer vara helt tobaksfri imorgon. Men det är en tydlig signal om vad ni vill. Vad er ambition och vision är. Och vart ni är på väg. Ni är också tydliga med varför ni gör det här – för att vara ett stöd för era elever som är tobaksfria (90%) att förbli tobaksfria. När ni sedan börjar verka åt det hållet – då kommer ni också att få resultat.
Det är en del av skolans uppdrag
En fördel med den här mentala förflyttningen av tobaksfrågan är att det nu inte längre är svårt att se hur det här förhållningssättet hänger ihop med skolans uppdrag och kärnverksamhet. Skolans uppdrag är att ge eleverna de bästa livsförutsättningarna. Kunskap, fostran och en trygg, stödjande och hälsofrämjande verksamhet, miljö och tid är verktygen. Att arbeta för en skolmiljö och skoltid befriad från tobak är en självklar del av det arbetet.
Ett arbete alla kan vara delaktiga i
Ytterligare en fördel är att det här är ett arbete där alla kan delta. All skolpersonal och alla elever. Inte minst de som själva brukar tobak. De är extra viktiga i arbetet för en tobaksfri skoltid. De kan göra skillnad och vara ett stort stöd till sina skolkamrater att förbli tobaksfria – om de ställer upp på att låta bli att använda tobak under skoltid. Skillnaden är att de nu är inkluderade i arbetet – de är inte längre problemet som ska lösas. Vi är inte inne och petar i deras integritet och ska tvinga dem att sluta. Utan vi bjuder in dem som viktiga aktörer i vårt gemensamma arbete för en tobaksfri skoltid. För att fler elever ska förbli tobaksfria. Det är då inte längre rebelliskt att röka eller snusa under skoltid. Det är bara osolidariskt. Och de flesta tobaksbrukare – när de bjuds in på det här sättet och förstår varför – brukar göra sitt bästa för att stödja och vara en del av arbetet för en tobaksbefriad skola. Som en respektfull och trevlig gest gentemot de tobaksbrukande eleverna och personal ska det naturligtvis ingå i skolans tobaksarbete att erbjuda dem stöd att sluta med sitt tobaksbruk. Om det vill. Men att få dem att sluta med sitt tobaksbruk är inte det primära målet för vårt arbete för en tobaksfri skoltid. Utan det primära målet är att skapa en skyddande och stödjande skolmiljö och –tid som ger de bästa förutsättningarna till eleverna att förbli tobaksfria.
Policy, vision eller förhållningssätt?
Som ni märker så har vi förflyttat frågan om tobak i skolan från att handla om att se till att regler och förbud efterlevs (ordningsfråga), arbeta mot rökning på skolans område, till att handla om att arbeta för en stödjande och skyddande tobaksfri skoltid (skyddsfråga). Vi arbetar mot målbilden tobaksfri skoltid. Så frågan är om vi nu ska kalla vårt dokument för tobakspolicy, vår vision för en tobaksfri skoltid eller vårt förhållningssätt till tobak? Ta det som ni känner passar bäst och som väcker positiva associationer. Hur ni benämner det, är inte det viktiga, utan det viktiga är att det är ett levande och engagerande dokument med stark förankring i personalens och elevernas medvetande samt att det synliggörs och genomförs i den dagliga verksamheten.
Innehåll och formuleringar
Er policy, vision eller förhållningssätt eller vad ni nu har valt att kalla det ska i första hand svara på två frågor:
Vad är det vi gör?
Vi arbetar för en tobaksfri skoltid.
Varför gör vi det?
För att stödja våra elever att förbli tobaksfria.
De här två svaren är huvudkomponenterna och grundstenarna för ert arbete för en tobaksfri skoltid. När målbilden klarnar – att ni gör det här för att vara ett stöd till de tobaksfria eleverna att förbli tobaksfria, brukar det inte vara svårt att få förståelse och engagemang för arbetet för en tobaksfri skoltid. Det här kan personal och elever ställa sig bakom och tillsammans verka för. Att ni ska närma er visionen om den helt tobaksbefriade skolan.
Utöver svaren på frågorna Vad är det vi gör? och Varför gör vi det? kan vi lägga till lite kortfattad förklarande text om vi vill. Men håll det kortfattat. Texten ska vara kort, tydlig och engagerande. Låt er gärna inspireras av exempel på tobakspolicy.
Räcker det så?
Om ni arbetar fram en tobakspolicy på skolan i samma anda som Exempelskolans så har ni förbättrat era förutsättningar avsevärt när det gäller att få till ett effektivt tobaksförebyggande arbete på skolan. Men det räcker naturligtvis inte med en tjusig policy – hur rätt den än är formulerad – om den inte är känd samt omsätts i verksamheten. Det måste gå från ord till handling. Det måste bli en naturlig del av skolans värdegrund och verksamhet. Strukturer och rutiner för policyns genomförande måste tas fram. Tobakspolicyn behöver förankras hos såväl elever som personal. Och den behöver omsättas i kommunikation, agerande och som en del av den pedagogiska verksamheten.
